Allt fler människor får diagnosen karpaltunnelsyndrom. Tillståndet orsakas av kompression av medianusnerven i handleden. Symtom på karpaltunnelsyndrom är stickningar, domningar och smärta i handen och fingrarna. Tillståndet kan behandlas med medicinering, kirurgi eller sjukgymnastik.

Karpaltunnelsyndrom historia

Det första dokumenterade fallet av karpaltunnelsyndromet inträffade 1854. Tillståndet kallades till en början “Mortons neurom” efter den läkare som beskrev det. I början av 1900-talet blev tillståndet känt som “karpaltunnelsyndrom”. Namnet kommer från handledens anatomiska struktur, som består av små ben (de karpaler) och ett ligament (det tvärgående Karbala ligamentet). Karpaltunneln är utrymmet mellan dessa strukturer.

Förekomsten av karpaltunnelsyndrom har ökat under de senaste decennierna. Detta beror sannolikt på den ökade användningen av datorer och andra elektroniska apparater. Karpaltunnelsyndromet är nu en av de vanligaste arbetsskador.

Så många har karpaltunnelsyndrom i Sverige

Svenska studier har visat att prevalensen av karpaltunnelsyndrom är 2–3 % i befolkningen i allmänhet och 5–10 % i arbetslivet.

Karpaltunnelsyndrom drabbar kvinnor oftare än män. Kvinnor löper tre gånger större risk att drabbas av karpaltunnelsyndrom än män. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor i åldern 40–50 år.

Förebyggande åtgärder

Det finns flera saker du kan göra för att undvika att få karpaltunnelsyndrom. Vi sitter nuförtiden länge vid datorn och skriver kanske på ett inte så arbetsvänligt tangentbord. Det som också skett nu är att vi använder mobilen i större utsträckning. Till att scrolla på nätet, skriva sms och spela på casino.

Viktigaste åtgärderna som förebygger

Vi har listat några förebyggande åtgärder du kan tänka på för att ha mindre risk att utveckla karpaltunnelsyndrom.

• Sitt inte för länge vid datorn.
• Ställ dig upp och rör på dig ungefär var 20:e minut.
• Ta ofta pauser för att sträcka ut händer, handleder och fingrar.
• Träna handlederna och händerna regelbundet.
• Använd ett handledsstöd när du skriver.
• Justera din stol och ditt tangentbord så att handlederna befinner sig i ett neutralt läge.

Om du har karpaltunnelsyndrom bör du undvika aktiviteter som försvårar flytta handlederna, t.ex. när du använder en borrmaskin. Du bör också undvika repetitiva rörelser, t.ex. att skriva på skrivbordet under långa perioder.

Vad orsakar karpaltunnelsyndrom

Det finns ett antal saker som kan orsaka karpaltunnelsyndrom. Dessa inkluderar:

• Svullnad i handleden på grund av graviditet, artrit eller en skada
• En cysta eller tumör på medianusnerven
• Förtjockning av ligamenten i handleden
• Vätskeretention under klimakteriet
• Upprepade rörelser i handleden, till exempel att skriva på ett tangentbord

Att tänka på om du har karpaltunnelsyndrom

Om du har karpaltunnelsyndrom finns det ett antal saker du kan göra för att behandla det. Dessa inkluderar:

• Ta pauser från repetitiva aktiviteter
• Använd en skena på natten för att hålla din handled i ett neutralt läge
• Bär ett handledsstöd under dagen
• Ta receptfria smärtstillande medel, t.ex. ibuprofen eller paracetamol
• Få kortikosteroidinjektioner
• Genomgå en operation för att minska trycket på medianusnerven.

Det är inte farligt med karpaltunnelsyndrom

I de flesta fall kan tillståndet behandlas utan kirurgi. I svåra fall kan det dock vara nödvändigt med en operation för att lindra trycket på medianusnerven.