KOL

Vad är KOL?

Kol står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom. Cirka en halv miljon svenskar idag lider av lungsjukdomen KOL. Lungorna skadas och blir trängre en normalt. Man kan få svårt att andas, känna sig trött, orka mindre och rent allmänt att få svårt att ta upp syre. Sjukdomen är krypande och utvecklas långsamt. De som röker i ung ålder har en stor risk att drabbas av KOL. Det är så illa att nio av tio rökare drabbas av KOL. En stor del drabbas av KOL i 50 års åldern men de flesta drabbas i 70 års åldern.

Det finns fyra olika stadier av KOL. Svårighetsgraderna delas in i fyra olika stadium, 1-4. Det lägsta stadiet innebär att man har en lindrig form av KOL och stadium 4 att man har en mycket svår KOL. Som till exempel vid stadium 3 så är lungkapaciteten hälften än normalt och vid stadium 4 så är det under 30 % av lungkapaciteten än normalt. För att man som utomstående skall kunna förstå hur pass svår sjukdomen är så brukar man säga att ha KOL är som att andas genom ett sugrör.

Symtom

Om man har KOL så är det vanligt att man får andfåddhet vid ansträngning, man behöver ofta hosta upp slem, höra rosslande och pipande ljud när man andas, ofta få infektioner i luftvägarna, magra av och få svullna fötter. Något som är väldigt vanligt är man gärna förväxlar KOL med vanliga infektioner eller astma. Det är fullt möjligt att ha både KOL och astma även fast det är två skilda sjukdomar.

Undersökningar och behandling

Är du en rökare och börjar få besvär med dina lungor så, tveka inte att be din läkare göra en spirometri. Genom att göra ett sådan undersökning så kan läkaren upptäcka om det är KOL eller astma så du i god tid kan behandla din sjukdom. KOL är en kronisk sjukdom så det går ej bota eller återskapa delar av lungorna.

Den enskilt viktigaste tilltaget är att sluta röka. Så fort patienten slutar röka så planar försämringskurvan ut omedelbart och patientens lungor återgår till normalt åldrande. Dessutom när patienten slutar röka så ger andra delar av behandlingen en mycket bättre effekt.

Patientens behandling beror på vilket stadium patienten är i. Något som är vanligt är träna upp styrkan och konditionen av en regelbunden motion och sjukgymnastik. Förändra din del av kosthållningen är något som också ger effekt.

När man har KOL så kan man drabbas av försämringsperioder. Det kan variera från patient till patient och även vilket stadium av KOL:et man är i. När man hamnar i en försämringsperiod så kan man ta medicin som minskar dina symtom och förlänger tiden mellan försämringsperioderna. Har du riktigt svår KOL så kan syrgasbehandling vart ett bra alternativ för att underlätta andningen.

Att leva med KOL

KOL kan vara väldigt besvärligt att leva med men det går absolut att leva med. Många blir nedstämda och deprimerad av tröttheten som uppstår av KOL. Så det är väldigt viktigt att ha en positiv inställning trots att  det kan vara mycket svårt under visa perioder. Utöver det så är det viktigt att tänka på att motionera, äta rätt och framförallt slappna av.

 

Bältros

Vad är bältros?

Bältros (Herpes zoster) är en virussjukdom som orsakas av samma virus som vattkoppor (Varciella zoster). Man kan bara få sjukdomen om man har haft vattkoppor tidigare i livet. Bältros är en vanlig sjukdom som kan drabba människor i alla åldrar, men den är som vanligast hos personer över 50 år och de som har nedsatt immunförsvar.

Sjukdomen kan också utlösas av annan sjukdom, skador, solbelysning, tandläkaringrepp m.m. Om man har bältros kan man smitta personer som inte tidigare haft vattkoppor så att de får vattkoppor men man kan inte få bältros av någon som har vattkoppor. Bältros leder till att man får smärtor och vätskefyllda blåsor på huden.

Symtom

De som händer först är att man få en brännande smärta i ett område på huden. Man kan även bli trött, yr, få feber, kräkningar och huvudvärk. Efter ett par dagar så får man en så kallad rodnad på området där man har haft ont och efter de så får man blåsor som kliar. Blåsorna kan vara blodfyllda och ibland ser man även död vävnad. Det förekommer även att patienten inte får blåsor utan har konstanta smärtor som ibland övergår till extrem smärta men denna smärtan försvinner efter cirka ett år, en liten procent av patienterna får kronisk smärta.

Blåsorna har formen av ett band eller bälte på ena sidan av kroppen, därav namnet bältros. Dessa blåsor försvinner efter ett par veckor. Dubbelsidig bältros kan förekomma, det är väldigt ovanligt. Vanligaste är att sjukdomen sätter sig på överkroppen eller längst ett ben. Om bältrosen sätter sig i ansiktet eller runt ögat så är det väldigt viktigt att man söker vård i tid, annars finns det risk att synen skadas av infektionen.

Undersökning och behandling

Det finns effektiva läkemedel mot dessa infektioner, så kallade antivirala läkemedel det vill säga bromsmedicin. Man tar läkemedlet ett par gånger om dagen under en sju dagars period och denna behandling skall helst starta inom tre dygn efter att första blåsan har uppstått.  Patienter under 50 års ålder kräver oftast ingen behandling utan det kan räcka med salva för klådan.

För patienter över 50 års ålder behövs det oftast läkemedel som hämmar viruset och mot den nervsmärtan som kan uppstå så behandlas man även med amittryptilin och kräm med lidokain + prilokain kan vara användbart på oskadad hud.

Idag har det tagit fram ett bältrosvaccin som minskar risken att få bältros med ungefär 50 procent. Vaccinet ges endast till personer över 50 år, skyddseffekten av bältrosvaccinet minskar med årens gång.

Att leva med bältros

Det är inte alltid så lätt att leva med bältros för många av patienterna, många kan drabbas av kronisk smärta som sitter i flera år, kronisk huvudvärk och ha en återkommande bältros. Det finns även fall där patienter har drabbats av nervsmärtor som sitter i flera, flera år. Det var som en äldre dam en gång sa, ”Smärtan inuti kroppen kunde jag aldrig tro var bältros. Vilket helvete! Jag förstår varför det heter helvetseld!”. Men rent generellt av alla de som drabbas så går smärtan över efter ett fem veckor till ett år.

Reumatism

b78b6f2ce80740daaca2ab602399e42c

Vad är reumatism?

När man tänker på reumatism tänker man ofta på smärta och värk i leder. Detta stämmer till stor del men det finns mycket mer än detta. Reumatism är snarare ett samlingsord för att förklara olika rörelseorgan.

Ska man dela upp reumatism så kan vi börja med Reumatoid Artrit som är en inflammation i lederna, det vi i folkmun även brukar kalla ledgångsreumatism. Detta tillståndet kan skilja sig otroligt mycket från person till person. Oftast attackerar detta lederna vilket för vissa kan bidra till enorm ledvärk, men det kan också bidra till att lederna får felställningar, att de böjs mot sina naturliga vinklar till exempel. Denna version av reumatism är väldigt ovanlig och mindre än en procent i Sverige lider utav just Reumatoid Artrit..

Det går även att få dessa inflammationer vid inre organ eller kärl, vilket dock är mycket ovanligare. När detta väl uppstår brukar tillstånden bli väldigt allvarligt. Vi kommer att kolla på symptom senare om hur det kan upptäckas.

Artros är den vanligaste varianten av reumatisk. Artros drabbar vanligtvis äldre människor och den kan även ha till stor del belastning som åkomma. Det som egentligen händer är att brosken som skiljer lederna år bryts ned och benen får då istället kontakt vid vissa rörelser och skapar smärta. Detta uppstår vanligtvis vid höfter, knän, händer och fötter, områden som rör sig mycket med andra ord. Ofta så kan lederna i detta fall svälla upp ganska mycket.

 

Symptom och behandling

Orsaken till reumatism är än så länge ganska oklart, men det man har sett i speciellt Reumatoid artrit är att sjukdomen ofta angriper symmetriska områden. Om man får det på till exempel en hand är det vanlig att det angriper båda händerna till slut. Smärta, svullnad och stelhet kan vara vanliga symptom av reumatism, men det kan dock ligga gömt länge innan man ens märker av det. Om reumatism hittas i tidigt skede så finns det större chans att man kan bromsa sjukdomen till en viss grad. För att göra en undersökning kan man enkelt gå till sjukhus och få det undersökt av en läkare.

Behandling mot reumatism skiljer sig lite, men det vanligaste är i tablettform av icke-steroida antiinflammatorisk karaktär. Kortison har även visat sig att lindra smärta direkt vid användning men detta är ingen långsiktig lösning då det kan bidra till benskörhet och ökat blodtryck. Är reumatismen framkommen på grund av övervikt, vanligtvis på höfter eller knän, så är viktminskning också ett viktigt steg. I vissa fall kan man även få proteser som byter ut den naturliga delen. Varmt klimat, bastu och vissa kostval har även visat sig få smärtan att gå ner delvis för många reumatiker.Sedan är träning och rörelse även extremt viktigt för ett förbättrad sjukdomstillstånd.

 

Reumatism i livet

Reumatism är tyvärr en obotlig sjukdom, dock så skiljer den sig så enormt från människa till människa. Vissa märker kanske inte ens av den under sitt liv, medan vissa måste forma om hela sitt liv på grund av sjukdomen.

  • Något som visat sig vara extremt viktigt är att hitta reumatismen så tidigt som möjligt, för att därifrån planera hur man kan jobba emot den och få den att påverka livet så lite som möjligt.
  • Träning så gott det går är även det enormt viktigt, något man kan planera med utbildade sjukgymnaster och läkare.
  • Rökning är något som visat sig kan förvärra reumatism kraftigt.
  • Medelhavskost med mycket fisk och omega-3 fetter har visat sig vara hjälpfullt. Gå igenom med din läkare vad som är bra just för dig.

Det finns otroligt många svenskar som lider av reumatism, i många olika grader. Svenska reumatikerförbundet är ett ställe där människor träffas för att tillsammans lära sig att leva med sjukdomen. Mer information finns vid närmsta sjukhus eller via reumatikerförbundet.

Diabetes

Vad är diabetes?

Det finns flera olika varianter av diabetes: typ 1-diabetes, graviditetsdiabetes och typ 2-diabetes. Den sistnämnda är den allra vanligaste bland diabetessjukdomarna. Insulin är det hormon som jobbar med att reglera sockernivån i blodet. Personer med typ 2-diabetes har en ovanligt låg produktion av insulin vilket leder till en för hög sockerhalt i blodet. Orsaken till sjukdomen är inte känd, men man misstänker att livsstilen till viss påverkar sjukdomsförloppet. Brist på motion och ett omfattande intag av onyttig föda leder ofta till övervikt och misstänks öka risken för diabetes. Forskning har även visat att sjukdomen till viss del är ärftligt.

 

Symtom

Typ 2-diabetes uppstår vanligtvis i vuxen ålder, att sjukdomen drabbar barn är ovanligt. Sjukdomen smyger sig för det mesta på långsamt, det är vanligt att man upplever en trötthet både psykiskt och fysiskt, blir törstig , kissar oftare, får klåda i underlivet och ser dimmigt. Även om de allra flesta som drabbas av diabetes upplever symtom händer det att man inte upplever symtom alls vilket gör det svårare att upptäcka sjukdomen.

 

Undersökning och behandling

Vid misstanke om diabetes möts blodsockervärdet i ett blodprov, ett så kallat P-glukos. Man kan också mäta halten av socker i blodet med hjälp av ett urinprov, ett så kallat P-glukos. Ett förhöjt värde tyder på en för hög blodsockerhalt och diagnosen diabetes kan ställas. Efter att diabetes konstaterats får den drabbade vanligtvis träffa en dietist som hjälper personen i fråga att lägga om kosten till en mer diabetesvänlig variant där syftet är att hela tiden hålla blodsockret på en jämn nivå. Därefter följer återbesök som vanligtvis sker varje år hos läkare på en närliggande vårdcentral med expertis inom just diabetessjukdomar.

Det finns goda möjligheter att styra sin typ 2-diabetes genom att upprätthålla en hälsosam livsstil. Genom regelbunden fysisk motion ökar man känsligheten för insulin eftersom att socker då tas upp snabbare i kroppen efter matintag. Det är ett mycket effektivt sätt att hålla diabetes i schack då skadliga mängder av socker i blodet på detta sätt undviks. Det räcker med en rask promenad på 30 minuter för att få effekt. Maten spelar en stor roll, undvik socker och välj livsmedel som håller blodsockret på en jämn nivå. För personer som tidigare ägnat sig åt rökning är det vitalt att genast sluta eftersom rökning i samband med diabetes kan ge farliga hälsoeffekter. Behandling med insulin blir förr eller senare nödvändigt för de allra flesta diabetiker. Insulin förs in i kroppen med hjälp av en spruta i underhudsfettet, till exempel i magen eller låren. Detta sker vanligen i kombination med intag av tabletter.

 

Att leva med diabetes

Det går inte att bota diabetes med genom att införa livsstilsförändringar och tillämpa behandling som håller blodsockernivån på en rimlig nivå och blir negativa effekter på livskvaliteten små. Många som drabbas av sjukdomen har till en början svårt att förhålla sig till situationen. En del upplever depression och känslor av hopplöshet, detta trots att de fysiska symtom kanske inte är så omfattande. En god idé är att träffa andra i samma situation för att utbyta känslor och tankar.